sommaren som gick och gömde sig

min pojke är sommaren. Han är de svala vindarna och den varma solen. Han är sanden mellan tårna och den smältande glassen i min mun. Han är cykelturen till och från stranden. Han är lyckliga danstoner i natten. Han är ensamma dagar i stugan. Han är te som dricks trots värmen. Han är den molnfria himlen och det friska regnet. Han är lekande barn och surrande bin. Han är grillat tillsammans med det bästa sällskapet. Han är värmen och lyckan. Min pojke är sommaren. 

höstfint

this is england

Detta kan vara min nya favorit. Så oerhört bra och jag förstår verkligen inte hur jag inte sett den tidigare. Den handlar om tolvårige Shaun, som växer upp i 80-talets England. Han stöter på ett gäng snälla skinheads som hjälper honom att känna sig delaktig i något. 
Den visar så himla bra det där med nationalismen och ungdomars (och människor i övrigt förstås) ilska för att de inte kan vara med och påverka. 
Och jag fullkomligt älskar kläderna, inte frisyrerna kanske, men kläderna! Jeans, skjorta och dr. martens, det är perfektion det. 
Och så är den så sorglig, lite tragisk också. Men jag tror att det behövs lite tragik för att minnas det fina liksom. Jag hoppas det är så i alla fall. Går inte riktigt att skriva och göra den rättvisa, men så så himla sevärd. Se!