Vad som gör mig besviken

Vart jag än ser, åt vilket håll jag än kollar och så många av dem jag lyssnar på, överallt finns något slags hat. Hatet kan förstås vara riktat åt olika håll, men hatet är ändå detsamma. Jag vill så gärna fråga vart allt detta hat kommer ifrån, men jag vet egentligen redan svaret. För vad händer med människor när vi stöter på något okänt, när vi blir omsprungna av något eller helt enkelt känner oss stressade över en situation? Jo, vi gror ett ogillande för det som stör oss, som växer sig starkare och starkare. Och inte har vi någon tanke på att kanske omvärdera och stoppa det växande ogillandet, vi tycker ju inte om det. Vi kan inte se något bra med det där som satt stopp för oss och tänker att om vi avskyr det med hela vår själ, då kanske det inte kommer i vägen för oss igen. Fel. Ju mer vi hatar, avskyr, ogillar något eller någon, desto mer kommer det förtära oss. Enkelt egentligen, men åh så missuppfattat av många. Är inte människan en älskande varelse? Är vi inte gjorda för att älska varandra och värna om varandras lycka och framgång? 

 

Jag, och många andra, blir så fruktansvärt påverkade av hatet som fyller vår värld. Rasismen, homofobin och allt annat hat som är så himla viktigt att få stopp på. Vi pratar ju gång på gång om utveckling, att vi kommit så långt i samhället och så vidare. Sure, vi har oerhört avancerad teknik, men inte fan har vi ett välutvecklat samhälle. I ett välutvecklat samhälle, ett fungerande samhälle, förekommer inget hat och ingen främlingsfientlighet. Där är alla ett, jobbar i ett lag för att få samhället att synkronisera och hålla takten. I ett sådant samhälle tar man inte lättvindigt på våldtäkter, hur bristfälliga bevisen än är. En våldtäkt är en våldtäkt och man ljuger inte om att ha blivit våldtagen i första taget. Alltså kan man inte se det som "så går det när man bär korta kjolar". 

 

Varför? Varför, varför, varför? Jag frågar mig det allt för ofta. Varför kan inte allting få ett stopp? Varför kan inte folk inse att alla människor är lika, gjorda av samma virke som man säger. Vi är alla en påse kött och blod och ben, vem bryr sig om hudfärg eller religion eller sexuell läggning? Idioter och folk som inte vet bättre. Vi måste lära dem vad de inte ha fått lära sig. Att älska. 












Kom ihåg mig?