Öppna ögonen då.

Idag tänkte jag prata om feminism. Detta känsliga ämne som väcker misstänksamhet hos många, ofta på grund av okunskap. Vad är feminism? "Feminism är en samling rörelser som verkar för kvinnors politiska, ekonomiska och sociala rättigheter och kvinnans likställighet med mannen." enligt wikipedia och det låter ju ganska riktigt. Feminismen vill att kvinnor ska få en bättre tillvaro i samhället på alla plan. Från inom hemmets väggar till i sina yrken osv. Låter väl fair, right? Feminister söker sig nuförtiden även till HBTQ-personer, att dessa också ska på större rättigheter i samhället att vara precis som de är. Låter ju bra. Eller? Jo, enligt vissa. 
 
Det finns självklart många som tagit till sig feminismens tankar och ser på dem med öppna ögon, ser alla underliggande nyanser och inte bara ytskiktet som fått utstå många stötar genom åren. Sedan finns det ju de där som smutskastar det och ser det som något pestsmittande i samhället. Dessa personer, vilka sorgligt nog allt som oftast är män, är rädda för att feministerna har någon slags underliggande tanke att kvinnorna ska ta över den makt i samhället som männen just nu besitter. Att kvinnor kommer göra revolt och störta patriarkatet. Typ. Störta patriarkatet, jo visst, det vill de. Men ta ÖVER makten? Nej, de (vi, jag är ju faktiskt på deras sida) vill DELA makten med männen. Tillsammans skapa ett balanserat samhälle där alla människor får växa, vem en än är och vem en än väljer att vara. 
 
Jag är feminist för jag vill inte behöva utstå att bli nedvärderad bara för att jag är tjej. Jag är feminist för att det är så fruktansvärt många tjejer och kvinnor som årligen blir våldtagna, bortgifta, sextrakasserade osv och det borde inte vara så. Jag är feminist för att jag vill kunna vara jag, utan att klassas som ful, tjock, äcklig, inte tillräckligt. 
 
Jag höll en lektion om detta med en vän i skolan, råkade formulera mig lite klumpigt på twitter efteråt och fick arga kommentarer. Att jag uttryckt mig dumt och pekade ut folk. Att jag frågade ut de som kände sig träffade, extra mycket och att de tyckte att det var dåligt gjort. Och dessa personer känner inte mig. De känner en tyst tjej som är relativt osynlig i klassrummet. Denna halvt osynligt tjejen ställer sig framför klassen och börjar tala om ett så känsligt ämne som feminism, i en klass där klassen består av killar. Det kom väl lite som en förvåning antar jag. 
 
Men jag är helt säker på att de reagerat annorlunda om de känt mig. Känt den riktigt Moa, som pratar konstant och har åsikter hit och dit och lite som Lilla My. Lite sur och tvär för det mesta. Men egentligen, ska det verkligen spela någon roll om de känner mig eller inte? Har jag inte rätt att skriva att jag tycker synd om de personer i allmänhet  som på grund av sin okunskap nedvärderar feminismen? Har jag inte rätt att uttrycka min åsikter? Nej, för jag är en tjej. 
 
GLAD INTERNATIONELL KVINNODAG! 











Kom ihåg mig?